Jag har haft en så otroligt spännande dag idag tillsammans med Volvo här i Stockholm när jag fått provköra Volvos V40 och fått testa flera av deras nya och rätt så otroliga funktioner (när jag först hörde om att man kunde beställa mat via mat.se (som är ett fantastiskt företag – det vet jag för att min bästis Kristin jobbar där – och har ett totalt fokus på mänsklig omtanke, miljömedvetenhet och att minska matsvinn) och få den levererad till sin Volvo fattade jag inte alls poängen, det lät mest konstigt och bökigt, men när jag insåg att leveransen alltså kan ske medan man själv är på jobbet och maten hamnar där via ett otroligt system där man lånar ut en digital nyckel till matbudet som öppnar bilen och ställer påsarna där – och att detta alltså innebär att man helt kan skippa handla i mataffären-ledet i vardagspusslet så trillade poletten ned). Jag är uppvuxen i en familj som alltid tagit det här med bilar på allvar. Både min pappa, syster och jag njuter av ett snyggt, snabbt och coolt fordon. Men så finns det den här andra sidan av myntet förstås. Ett dåligt samvete som följer med avgaser, utsläpp och nerskitning som biltrafiken innebär. I Sverige är det oftast hyfsat lätt att hålla bilåkandet till en minimumnivå, men i Los Angeles är bilen ett absolut måste. Jag och Per kompenserar genom att ha en elbil och en hybrid, och försöker på det viset lätta samvetet något. Hur som helst var det mot denna bakgrund så otroligt spännande att höra mer om bilen och framtiden idag. Bland annat fick jag lära mig att bilen inom de närmsta 5-10 åren kommer utvecklas mer än vad den gjort de senaste 50 åren. Att elbilen kommer – ja, ta över i bästa fall – gör mig lycklig och försiktigt hoppfull om att teknik, forskning, utveckling och människor som ställer krav faktiskt kan skapa den avgörande skillnad vi så desperat behöver.
↧