Vid E20 precis innan Göteborg om du kommer norrifrån ligger Nääs. Här finns förutom Bomullsfabriken, som utan tvekan är en av de bättre svenska butiker jag varit i (och som också kommer börja sälja Blankens i höst, hurra!) en deli, den otroliga i redningsbutiken Brique och ett hotell i det gamla spinneriet, med utsikt över vattnet. Nere vid vattenbrynet finns trampbåtar, solstolar, och ett badhus med kalla och varma pooler, bastuar och brygga så att det bara är att hoppa i sjön för den som vill det. Det var helt underbart att ta ett morgondopp här i morse! Jag och Johanna besökte Bomullsfabriken och passade på att bo på hotellet och äta på den härliga restaurangen. Så gott! Så fint! Så härligt tips om du är ute på vägarna i sommar!

Dags att skaffa bikini hörni! Eller baddräkt som jag nästan föredrar. Här är några favoriter som jag plockat fram!

Randig bikini från &Other stories, snyggt (och bra för huden!) med en sådan här sportigt cool modell, djungelgrön bikini

tropiska mönster i bikiniform, tokig i den här fantastiska baddräkten, ÄLSKAR denna från Lindex, randig baddräkt från & Other stories.

När katten är borta, eller ja, mamman är i Sverige, tas det intiativ på hemmaplan och pojke klipps i tveksam lugg. (Gaaaaaah! Vrålar jag inombords!)

Men snart är det söndag och äntligen kommer de hit allihop. Gud. Vad. Jag. Längtar.

Ny ligger de nedbäddade hos mig, alla tre barnen och lelle mannen och det känna tryggt och fint. Men! Jag är inte dummare än att jag har passat på att umgås järnet med kompisar och mig själv de tolv dagar jag varit i Sverige utan övriga familjen. Har alltid separationsångest innan jag ska åka från dem. Men sen när hejdå-et väl är sagt har jag aldrig dåligt samvete och är bra på att inte låta saknaden ta överhanden utan passar på att njuta av att inte ansvara över något annat än jobb.

I torsdags träffade jag ett gäng riktigt härliga kompisar på ett glas champagne på Dramatenterrasen och sen vidare på middag på Ling Long. Så härlig och inspirerande kväll.

I fredags sprang jag runt mellan möten och passade på att promenera en del och känna in Stockholm på bästa sätt. Var ärligt talat ganska less på Stockholm när vi flyttade härifrån för fem år sedan, men nu börjar det kännas riktigt fint varje gång jag kommer tillbaka. Kanske att jag behövde en liten break bara?

Ett glas vin med Miranda och Piff på Takparken, det labyrintliknande barsystemet ovanpå Urban Deli på Sveavägen. Så trevligt! Avslutade med middag på Brillo. Så mycket att prata ikapp!

I lördags fortsatte mina sociala äventyr. Först med att jag satt i Blankens lilla butik på eftermiddagen och snackade med kunder som kom förbi – på kvällen träffade jag Peppe och Magnus som just landat i stan, influgna för sommaren från LA. Hängde vid Hornstull och när de andra gick hem tog jag och Goldie en promenad över Västerbron som jag tycker är en av Stockholms absolut finaste platser.

Söndagen inleddes med en tur till återvinningscentralen åt min svärmor. Sedan var det dags att börja åka mot Arlanda för att hämta familjen som äntligen skulle landa. Men först ett stopp vid Norr Mälarstrand för att rasta Goldie och låta henne svalka sig lite i vattnet.

Svärmor förresten! Här är både hon och Goldie. Brukar alltid bo hos henne i Årsta när jag är i Stockholm, och jag blir så ompysslad och bortskämd att det inte är klokt. Gillar båda dessa damer mycket!

Så kom de äntligen och det var fantastiskt att få krama om mina ungar igen. För att de inte skulle somna för tidigt åkte vi till Hellasgården och tog ett kvällsdopp, och det var verkligen otroligt härligt. Sedan hem till svärmor och dricka varm choklad och äta Skogaholmslimpa, nu hoppas jag bara att jetlagen inte blir för jäklig för barnen utan att vi får sova hyfsat. Imorgon är det måndag hörni! Inte illa det heller.

Kristina dundrar in med garderobsutmaningen nedan:

Hej, vet inte om du tar dig an fler garderobsutmaningar, men jag testar! Är en 30-årig småbarnsmamma på liten ort med hyfsad vardags stil. Men vad FASEN har man på sig annars? När man åker bort med sina kompisar på weekend resa, eller på en go middag ute? Är helt vilse… kan man tex fortfarande ha svarta stuprörsjeans? hoppas på lite inspiration, älskar din stil och att följa din vardag på bloggen och podden, sjukt bra inställning till livet.

Tack gulle-Kristina för snälla ord! Bring it on med garderobsutmaningarna bara, är ni fler som har någon på lager går det bra att haspla ur er i kommentarsfältet nedan.

Jag tänker så här: Roligaste partystilen, middagsstilen, eller åka-på-weekend-med-kompisarna-stilen är kanske den som inte ligger allt för långt borta från din vanliga stil. Ingen gillar att känna sig utklädd, men att känna sig som en uppdaterad och lyxigare version av sig själv är ingen dum känsla alls. Och så klart du kan ha stuprörsjeans! Känner du att de behöver uppdateras kan du kanske klippa av dem i ankellängd? Matcha dem med något nytt plagg? Eller ha dem till nya skor? Brassa på med accessoarer. Lite som nedan kanske?

Manchesterkavaj från Filippa K, Örhängen Sophie by Sophie, skor The Riverside från Blankens,  perfekt randig top, Stylein, croppade Skinny jeans.

Eller så fixar du en helt fantastisk partyoutfit med dina skinny jeans, ett par sandaler som inte precis är oglamourösa och den här toppen från Stylein som liksom inte kan gå fel.

Badrumsselfie från en middag på stan för inte så länge sen. Vintageköpt (och rätt så sprallig!) skinnjacka, svarta jeans och så det viktigaste förstås: Skor som sätter tonen för hela dig! Kul ska det vara! Och modigt! Säga något om den du är.

Jag skyller på barnen att kvällsdopp känts som mycket mer besvär än värt de senaste 10 åren – men sedan jag landade i Sverige för två veckor sedan och haft ett konstant sug efter kvällsdopp sedan dess – så är jag kanske officiellt ute ur småbarnsåren och kvällsbadare igen? Och nu tillsammans med barnen vilket inte precis gör upplevelsen mindre själs-balsam-ig. Att smyga genom fårhagen ut på udden en sen kväll genom djurlivet och närma sig den stilla sjön. Klyva ytan med ett dyk och sedan knalla tillbaka till en kopp te och en bok. Det gör mig lycklig.

Bonnie är 9 år och älskar att läsa. Hon har plöjt Harry Potter-serien ett par gånger, och de senaste månaderna har hon läst det mesta av Rick Riordian. Har ni barn i samma ålder som gillar att läsa vill Bonnie gärna rekommendera böckerna om halvguden Percy Jackson där Född till hjälte är den första och Titanens förbannelse är hennes favorit, om hon måste välja en. Men hon älskar alla böckerna, och har gått vidare härifrån och börjat läsa en del om grekisk mytologi. Nu tänkte jag klicka hem lite böcker för sommaren. Bonnie är förstås sugen på mer Rick Riordan, den här kanske kan vara något?

Om era barn inte läst den här författaren innan tipsar jag om här om en lång härlig sommar tillsammans, för jag kan lova att det kommer älska böckerna. Har ni också barn som gillar att läsa från hemskt gärna dela med er av tips på bra böcker nedan! Tack på förhand!

Den här artikeln innehåller affiliatelänkar till återförsäljare. Samtliga produkter är valda av redaktionen. Läs mer om hur affiliatelänkar fungerar här.

1. Ni missar väl inte att Afound äntligen öppnat? Platsen där du kan fynda förra säsongens produkter till dunderpriser? Till exempel den här fantastiska (reklamlänk via Apprl) baddräkten, den här helt otroliga ringen (reklamlänk via Apprl) , eller röda lilla Gucci-väskan (reklamlänk via Apprl) , eller den här duvblå sidenklänningen? Och som om inte detta vore nog kan du också hitta Blankens från före detta säsonger hos Afound (reklamlänk via Apprl) , så kul!
2. Imorgon fredag släpper vi väskor på blankens.com (och det är lite av en grej, för vissa modeller säljer ibland slut på bara ett par timmar!). Vi har en liten väskkollektion med fokus på användbarhet, men som dessutom och kanske främst är svinsnygga. Som den här varianten ovan som vi kallar The Montana. Remmen går att haka av om du vill använda den som en party clutch, eller så har du den som en cross body med lång rem, eller så justerar du längden och lägger till en liten designdetalj genom att göra en eller flera knutar på remmen. Vår omåttligt uppskattade plånbok och organizer The Montauk – där du får plats med både mobiltelefon, alla kort, pengar och lite prylar – och som förvandlas till en handväska när du knäpper på axelremmen är också tillbaka. Aja, mycket härligt  – och alla väskor är gjorda i vår lilla, lilla fabrik i Portugal av italienska läder, bästa sortens väskor!

Det låter kanske överdrivet att påstå att en helg varit perfekt. Men det har den faktiskt, så det år helt sant.

Lyssna bara:

Vi har ätit middag från den lokala menyn på den trevliga restaurangen Sill & Dynamit i Mariestad tillsammans med min bästis Theresa (som fyllde år!) och hennes familj.

Barnen har sovit en natt hos sin mormor och fått både fiska och åka traktor. Jag och Per fick en kväll för oss själva i stugan.

Min syster med familj kom och hälsade på i lördags, då åkte vi och plockade jordgubbar och lagade sedan hemgjord saft.

Vi har hängt i stugan. Oljat trädäck, rivit annat trädäck. Morslat, som vi kallar det; att dona med ditten och datten med huset och i trädgården.

I morse trotsade vi regnet och gick ned till vattnet för ett dopp och bad med hårtvätt och allt. Remy höll sin storkusin Milou i handen och jag hörde honom konstateea ”we are familj” och Milou med självklarhet konstatera att det är vi ju, medan jag och min syrra grät en liten skvätt av lycka över hur mycket våra barn älskar varandra.

Jag har tagit en tupplur under en filt i en gammal solstol under en markis när det regnade. I samma solstol senare på dagen somnade sen Remy i min famn. Och jag fick sitta där och stoppa näsan i hans kalufs och inte röra mig ur fläcken i en hel timma tills han vaknade.

Jag har samlat se vackraste minnena och känslorna i kroppen i stora lass den här helgen. Känner mig faktiskt helt otroligt lycklig och tacksam. Livet hörni! Vad underbart det kan bara allt som oftast.

Den här artikeln innehåller affiliatelänkar till återförsäljare. Samtliga produkter är valda av mig. Läs mer här.

Nu ska jag avslöja en sak: jag har bloggat på Femina i lite drygt två månader ungefär, och trivs så otroligt bra här. Ni vet hur tidningen känns så välkomnande och snäll, tillåtande och fin. Så lite regler och måsten, så mycket du duger-toppen. Så lite ängslighet så mycket hjärta. Precis så känns alla jag haft kontakt med som på ena eller andra sättet jobbar med Femina också. Bra känsla i gänget bakom, ger en bra produkt, antar jag är den enkla ekvationen.Därför är jag så glad att kunna erbjuda er läsare ett specialerbjudande på Femina. Just nu får ni 7 nummer av tidningen och två Mon Ami-muggar från Rörstrand (reklamlänk via Apprl) (som ju från början gjordes och designades i Lidköping där jag är på somrarna!) för 249 kronor plus porto.Inte mycket att tveka på! Kolla in erbjudandet HÄR!

Den här artikeln innehåller affiliatelänkar till återförsäljare. Samtliga produkter är valda av mig. Läs mer här.

Noterade förra sommaren när jag uppdaterade köket i stugan vilket osannolikt bra möbelutbud Ellos har. Så till den milda grad att Ellos sedan dess är det självklara valet för typ alla möbelinförskaffningar såväl till vår lill Blankens-butik i Stockholm som nu den här sommaren när det är dags att skaffa nya utemöbler till sommarhuset.

Den här hängstolen i rotting (reklamlänk via Apprl)  vill jag ska hänga på verandan, solsängen i s (reklamlänk via Apprl) amma material är typ det snyggaste jag sett, serveringsvagn (reklamlänk via Apprl)  är perfekt för allt som ska köras från köket till grillen och sen från grillen till bordet, utomhuslampa (reklamlänk via Apprl) n, ljusslinga (reklamlänk via Apprl) n på solceller, och den gröna dekorationsslinga (reklamlänk via Apprl) n kommer att ljussätta så mjukt och fint, renfäll (reklamlänk via Apprl)  har jag tänkt skaffa länge och nu är det kanske äntligen dags, kudde (reklamlänk via Apprl)  och  sen samma kudde i blått (reklamlänk via Apprl)  ger färg, och krukan Cloudy (reklamlänk via Apprl)  kan plantera min mårbackapelargo och ställa på bordet, medan ampel (reklamlänk via Apprl) n kanske får pyntas med lite örter utan för köksingången. Det här kommer bli så fint!

Jag leker ofta med tanken på hur det varit om tanken att flytta utomlands aldrig ens slagit oss. Vi är väl kanske många som fantiserar om att leva någon annanstans ett tag – men att sen göra verklighet av det faktiskt flytta – det är ett beslut som jag tror alla som gjort det i vuxen ålder och kanske särskilt som familj håller med om påverkar en på fler sätt än en kanske kan föreställa sig.

Det är till exempel fullkomligt orimligt hur mycket tid som ägnas åt att fundera på vart vill jag bo egentligen? Det gjorde jag liksom aldrig innan men nu pratar jag med mina andra exilsvenskkompisar om detta i stort sett varje gång vi ses. Vill gärna försöka ta tiden som den kommer och vara cool med det, men är samtidigt livrädd för att 40 år bara ska springa förbi och vips är både jag och mina barn och barnbarn heltidsamerikaner trots att det aldrig var meningen. Andra gånger tänker jag att vadådå? Stannar vi hela livet så är det väl för att det är vad vi vill? Eller? Kanske inte.

Att sedan komma hem till Sverige över sommaren är ett ytterligare mindfuck. Det är inte klokt vad en älskar Sverige med lite distans till det ärligt talat rätt så tråkiga vädret, svenskarna och livet här. Helt plötsligt går en och känner sig som idiot som slänger bort en endaste dag i ett annat land än hemlandet. Och så brukar det kännas ända fram till augusti någonstans när det nygamla börjar kännas lire vardag. Och LA som ju är så spännnade och kul! Det är förstås där vi ska bo. Och så åker vi tillbaka och man blir nykär i Kalifornien och tänker att det finna ju så mycket mer möjligheter här och alltid solsken har vi också. Tills ekorrhjulet snurrar igång och en börjar få för sig att den svenska vintern inte är så tokig ändå?

Nu menar jag alltså inte att inget av ställena är bra. Utan snarare att båda är otroliga på sina sätt men vad sjutton är familjestrategiskt bäst för oss i längden? Och varför inte bara strunta i att fundera så mycket och bara ta det som det kommer? Jo! Så gör vi! Men. Är det inte när man gör så de där 40 åren bara sprungit förbi en blinkning och ska jag då sen begravas nånstans i Hollywood? Nej men gud så konstigt.

Ni hör! Man kan bli tokig på sig själv och vimsandet. Kanske bäst att bara sätta sig utanför sina egna känslor och göra en rationell femårsplan och sedan hålla sig till den. Hur nu DEN ska se ut bara?

Piper in lite snabbt här för att säga glad midsommar! Men också: tänk att jag skulle behöva åka från extremt jordbävningsriskabla LA till västgötaslätten för att få uppleva en rejäl jordbävning? Vaknade i morse av att det kändes som att en tunnelbanetåg rusade fram under sängen. Det vara bara 10 sekunder men jag hann fundera en hel del på vad det kunde vara innan jag drog slutsatsen att det inte kunde vara något annat än jordbävning. Spännande faktiskt!

En annan sak: det är en jäkla lyxig guldkant att min bästis Kristin och hennes snubbe Patrik är bäst i världen på att laga mat och att vi oftast firar midsommar ihop och jag får bli så bortskämd till dregelnjutnivå av de här två. Fantiserar så här på dagen efter-kvisten om chili och vitlöksräkorna med en helt jävla otrolig salsa till som vi åt igår kväll.

Jag har väl egentligen inte så värst många kompisar, men är enormt förtjust i de jag har. Se flesta har jag känt i tjugo år eller mer, och det är en så trygg känsla. Förutsägbarheten i vänskapsrelationer. Behöver verkligen inga överraskningar där. Midsommar firade vi som vanligt med Theresa och Kristin med familjer – Vi har känt varandra sedan mellanstadiet, och nu är också våra barn och män kompisar. Att sedan fotades extremt lite tydligen från våra dagar tillsammans i vår stuga, väljer jag att se som något positivt. Antar att jag tänkte på annat, var upptagen med att ha det bra och ville kanske inte rucka på den känslan. Blir ju liksom alltid ett litet avbrott i nuet när kameran ska fram på något vis?

I veckan ska mycket hinnas med: vi ska till Liseberg, fira 10-årig bröllopsdag, ha fest, och så tänkte jag peta in en grej vi kanske kan diskutera: mobiltelefoner och barn. Har så mycket jag behöver få ur mig där!

En vet att en lever när man tar med fyra barn på Liseberg (Per var där med Now United som han jobbar med och jag tänkte ”passa på och få Liseberg avklarat”) och behöver hantera:

Att vara på tok för varmt klädd. Någon slags megavarm tröja och jeans i 30 graders värme och upptäcka att de tunnare kläderna jag tänkt byta om till blev kvar hemma. Kände mig som en sån där stek som bakas länge på låg temperatur i ugnen. Perfekt mör och god att ära mot slutet av dagen!

Ett osannolikt utbrott från ett av de större barnen över att glassen man tjatat sig till råkade serveras i bägare istället för strut (och det till slut inte går att hålla ilskan inne utan man bara MEN BORTSKÄMDA UNGE VI ÄR PÅ LISEBEEEEERG KANSKE INTE SKA KLAGA UTAN BARA ÄTA GLASS-JÄVELN! Typ.)

En liten en som drog fram snorren i Rabalder-kön och började kissa rakt ut i buskagen. Och blev så skärrad när jag inte höll lugnet utan panikade över att han stod där och kissade, att han drog undan snoppis från busken men glömde sluta kissa innan. Kiss på hela sig hände! Om jag hade ombyte med? Nej. Jag fick vaska upp kläderna (ganska intressant outfit han satt ihop för övrigt va?) i handfatet på toan och sen fick han knalla runt blöt tills det torkat.

Upptäckte när ett av barnen kliade sig oroväckande mycket i huvudet att japp, där fanns löss. Kul att köra det racet! Igen!

Visar sig också under dagen att en av ungarna verkar ha urinvägsinfektion.

… och den andra kanske stukad fot? På väg mot bilen påkallade hon försynt att hon inte kunde se ”knölarna i sidan” på ena foten. När jag kikade såg jag att den var svullen i tennisbollsstorlek och superöm. Oklart vad som hänt.

Totalt oklart är i allafall att jag nu när klockan är midnatt och vi snart är hemma igen, känner mig som en sån där grävling som brukar ligga platt och överkörd i vägkanten. Ge mig tre maratonlopp på raken – ingenting kan vara svettigare än dagens Lisebergs-tur (men köerna var korta och barnen nöjda som sjutton med dagen, så det var väl egentligen bara jag som led). Nu bee jag universum att alla sover länge och snällt i natt.

Älskar kanske inte att behöva vara den som ger huvudlöss ett ansikte, men nu blir det visst så. Löss är ett satanstyg, som endast och säkrast avlägsnas med kamning medelst svinbra luskamm. Alltså – lusmedel är bra och ska användas. Men luskammen som kommer med paketet är bara att kasta. Den här heter Nit free, men det finns liknande design från andra varumärken i Sverige. När lusmedlet är i ska du kamma. Noga. Lössen gömmer sig oftast bakom öronen och i nacken, så där ska du kamma extra noga. Skrapa av kammen påsen handduk eller bit blött hushållspapper mellan varje kammdrag. Och när du kammat så länge att du får träningsvärk, kammar du en halvtimma till. Minst. Sen gör du helst om samma sak dagen därpå och efter det kan du vara rätt säker på att lössen är borta!

10 år har vi varit gifta idag. Det känns både rimligt och som att jag blinkat och livet hände på samma gång.

Per friade några dagar efter nyårsafton 2008, bara ett par månader efter att vi träffats. På en restaurang i Los Angeles faktiskt. Vi började planera bröllopet direkt, tänkte gifta oss nyårsafton samma år, på en herrgård i trakterna som jag komme ifrån. Men så plötsligt var jag gravid. Helt oplanerat och chock-artat och väldigt svårt att ta in till en början. Vet inte om det var gravidhormonerna som satte sig på hjärnan, men jag blev helt besatt av att jag skulle gifta mig innan bebisen kom. Minns inte varför nu, men kanske att jag trodde att det skulle bli en sån där sak som aldrig blir av om det inte hände nu och på en gång. Så i mars styrde vi om bröllopet till Las Vegas i stället. Lade kalas-budgeten på flygbiljetter till våra kompisar, och sen semestrade vi i Kalifornien ihop ett gäng på drygt 10 personer, och avslutade med bröllop i Vegas. Dit kom våra familjer också, till slut var vi nära 30 personer på plats!

Foto från Vegas. Fast inte från bröllopet utan när vi var där första gången, ett par dagar innan Per friade.

Bilder från bröllopet. När jag alltså var gravid i vecka 20. Klurade ut en bröllopsklänning som jag tyckte jag skulle kunna ha oavsett hur stor magen hade hunnit bli från att jag beställde den. Nu kan jag tycka att jag kanske mest ser ut som en sån där duschboll?

Hur som helst. Resan med vännerna och själva bröllopet blev förstås ett oroligt minne. Den absolut vanligaste frågan vi får när vi berättar att vi gifte oss där, är om det var en Elvis-kopia som vigde oss? Men nej; det var det inte. Utan en väldigt snäll farbror (med något slags enormt pungbrock i och för sig, vilket var lite svårt att inte notera). Och stämningsfullt var det också! Kärleken och uppladdningen hade ju minst sagt hunnit byggas upp under vår vecka tillsammans när vi bilat. Efter vigseln åkte vi jättestor Hummer-limousin (ja, vi var ju ändå i Vegas) till restaurangen där vi hade ett egen separat avdelning, där vi åt middag, tal hölls och Vegas-tårtan rullades in. När vi sen behövde mer party drog vi vidare till en nattklubb på 52:a våningen i en skyskrapa och röjde tills de stängde.

10 år sen alltså. Tvekade faktiskt inte ens en hundradel av en sekund när Per friade, trots att vi knappt kände varandra. Och under vårt första år ihop hann vi förlova oss, bli gravida, sälja och köpa en lägenhet (vi flyttade liksom inte ihop egentligen förrän typ samtidigt som Bonnie föddes) gifta oss och få barn. Tänk att det som kändes så okomplicerat och rätt från start – verkligen fortsatte på samma sätt. Inget förhållande är perfekt – men gud vad jag är tacksam för de här 10 åren. Det har faktiskt aldrig varit svårt för oss. Segt och mycket emellanåt. Men vi har löst så mycket som hänt på sätt som gjort oss närmre vill jag tro. Är stolt över vår relation och det här första och vad jag hoppas blir många gemensamma decennier!

Älskar känslan av att hitta en klädkombination som en vet alltid funkar. Som är skön, rätt för säsongen, rätt för känslan i kroppen och som dessutom känns cool.

Den här outfiten är så superenkel och effortless som jag tycker är ett så bra ord – och jag tror egentligen jag skulle klara mig genom större delen av sommaren med bara denna.

Klänning som också kan funka som tunn kappa från A part of the art, sandaler som känns som Birkenstock mot foten men som är ljusår coolare om jag får säga det själv och slutligen den här fantastiska lilla väskan, som adderar så mycket kul till varje outfit, men som också kan jobba som clutch och festväska om du tar av remmarna. The Montana heter den.

Det här med att fira vår 10-åriga bröllopsdag med ett bautakalas känns som en av mina bästa idéer någonsin. Att vi fick ha festen hela hos min syster och hennes man i deras osannolikt fina hus i Karlstad var nästan lika genialiskt. Och schysst, av dem. Att vädret var oslagbart perfekt, sommarnatten poetisk som i en Thomas Ledin-låt och alla våra bästa och mest älskade vänner tillresta från hela landet gjorde det inte sämre.

Jag och Per gifte oss så snabbt efter att vi träffats, jag bar dessutom gravid, att fira att vi tagit oss igenom de här tio åren så enkelt, så fint, så mysigt, så förhållandevis lätt, utan att skada varandra eller vår kärlek är ju verkligen värt att fira. Vi hade ingen ”ceremoni” – men tittade på en film från Las Vegas där vi gifte oss, och där de flesta av helgens gäster var med, och sen tågade vi in i bröllopskläderna och höll ett tal till varandra och till vårt liv ihop. Sen jäklar körde vi på! Libanesisk middag, danstävling, tal, fler tävlingar, en helt otrolig DJ och ett dansgolv utomhus i sommarnatten som kokade till fyra på morgonen. Har kanske aldrig varit på en roligare fest! Får man säga så om sin egen fest? Vet inte, men det är ju sant! Jäklar vad allt stämde. Så mycket kärlek i luften! Att se nya och gamla vänner festa, dansa, skratta ihop – det känns som att jag har en liten varm, kärleksfullt spinnande kattunge i magen, och jag tror den känslan kommer vara där länge! För alltid!

Inga barn var med. Och inga äldre generationer. Bara kompisar och syskon. Helskotta vad bra det blev. Så tacksam för min syster som lät oss ha festen hos dem, för våra otroliga vänner och för min man – den snällaste och roligaste människan jag känner – och för den tid vi haft och för tider som ska komma!

Den här artikeln innehåller affiliatelänkar till återförsäljare. Samtliga produkter är valda av mig. Läs mer här.

Tillbaka i stugan, och ibland – inte ofta, men ibland – kryper jag ur mina gamla jeansshorts med färgfläckar och gamla pojkvänners T-shirts som blivit kvar i de där riktigt daterade klädhögarna – och åker in till Lidköping och fixar ärenden. Då känns det så festligt att jag duttar med mascara och fixar med outfits i flera minuter, för att känna mig lite glamourös och i kontakt med den andra delen av mig, Den som inte lever djupt försjunken i stuglivet, utan som är den lite mer ytliga sorten och inte skäms för det.

Idag blandade jag ränder (Obs! Dessa kommer finnas på rea, 50 % – på onsdag, så passa på att slå till då. Sånt superkap, de har världens mjukaste sula under foten och sitter som en strumpa. Har du smala fötter passar de extra bra!) med fler ränder (reklamlänk via Apprl) , vit jeansjacka och min absoluta favoritväska på armen. Väldigt svårt att kolla in i kameran också tydligen, har kanske blivit totalt förvildad här ute i skogen?!