Idag! Skinnshorts i silver, stickad tröja från Anine Bing, Blankens väska ”The Back pack” som släpps på fredag och våra sammetsskor ”The Nico”. Jag har haft en så oerhört produktiv och bra dag, som inleddes med 45 minuter yoga i trädgården – och sedan har jag betat av massor av jobb och nu känns set skönt i både kropp och själ.
En sak jag har funderat på: jag använder sällan behå. En tunn topp, men när det är varmt ingen behå alls. För dem med större pjäser fram ser jag behovet. Men för oss med knattepattar? Man kan ju intala sig själv hur mycket som helst att behån har en funktion (och det har sen kanske för vissa) – men är vi riktigt, riktigt ärliga mot oss själva – så visst är der svinskönt – så mycket härligare att inte ha något som klämmer åt runt bröstkorgen? Hur mycket är det inte gammal vana som gör att vi drar på oss den där behån? Eller något påhitt om att tjejerna behöver formas om eller se större ut eller vad det nu kan vara. Är det kanske ve och fasa så att vi har behå för att… För att… någon eller någon annan tutat i oss att det är så det ska vara? Att det typ är vulgärt utan? På samma sätt som en kvinnlig bröstvårta av oklar anledning är sexuellt laddad medan en manlig får visas fritt hur som helst? Tänk om de där livsfarliga bröstvårtorna syns i sin kontur genom tyget om de inte stängs in?
Kanske är der för att det någonstans känns inte som ert fritt val, utan en förväntan att ha behå, som jag känner mig både friare och coolare utan?
Dags att ta sig en funderare över det egentliga behovet kan jag tycka!
