Vissa dagar behöver man anstränga sig för att komma ihåg att njuta av de små ögonblicken, andra dagar är det inte ens lönt att försöka. Man är liksom inte där. Andra gånger, som idag, går man runt i en tacksamhetsbubbla och ser lyckan i exakt allt det fina man har. Det är sådana dagar man minns. Även om de egentligen inte krävde särskilt mycket för att bli då där fina.
Dagen!
Började med en tur nerför berget. Det stormade helt otroligt i natt och röran efter vinden höll på att städas undan. Stora palmblad plockades bort vägarna, och telefonstolpar som låg som plockepinn lite här och var.
Jag och Remy tog en tur till IKEA och tyckte att det var väldigt mysigt att provgosa i sängarna en stund.
Sedan tog jag den sötaste lilla pojken jag vet på lunchdate på samma ställe. Han har helt fantastisk aptit den här ungen, och äter allt, utom kött. Hittills i sitt unga liv har han levt som spontan vegetarian. Har försökt ge honom både korv och köttbullar som de andra barnen äter ibland, men han vägrar, istället älskar han grytor med linser, grönkål, spenat och selleri. Helt otroligt. Man bara kokar ihop alla grönsaker man hittar och serverar honom och så smaskar han lyckligt i sig portion efter portion. Tänk om detta kunde vara också när han blir större! Hoppas!
Sedan åkte vi till nya huset och kollade in hur byggjobbarna framskrider. Nytt trägolv har lagts in! Nu är frågan bara vad vi ska göra med det. Det är obehandlat nu, men man kan ju tänka sig allt från att måla det vitt till att vaxa det eller tona det mörkare.
Sedan tog vi en promenad runt kvarteret och stannade och pallade några citroner och jag tänkte lite extra på hur en sådan liten sak är väldigt härlig sak med att bo här; att det växer citrusfrukter i trädgårdarna.
Nu var det dags att åka och hämta tjejerna från skolan, och sedan åkte vi en sväng till parken. Där lekte alla plötligt så fint tillsammans att jag kunde lägga mig på en bänk i solen och slappa en stund medan jag såg på när barnen röjde runt.
Det var proppfullt med barn och föräldrar från barnens skola i Pan Pacific som parken vi var i heter – och en sådan liten detalj får en alltid att känna sig som en del av något, att känna sig hemma. När man springer på folk man känner och allt bara är avslappnat och trevligtd Rio spelade fotboll med Jackson och Gavriel och Bonnie cyklade och klättrade i träd med Phoenix och Ethan. Jag pratade med Jessica och försökte hålla koll på Remy samtidigt. Sedan kom Per och vi gick tillsammans allihop med några av kompisarna till Terronis och åt middag och drack ett glas vin.
Nu – hemma. Två av tre barn sover, jag Per och Bonnie kollar Americas funniest home videos på tvn. Älskade allt med den här dagen.