Man märker att man inte haft Stockholm som hemmastad på ett tag i de små detaljerna: som att man inte riktigt kan SLs biljettsystem eller minns genom vilka grindar i tunnelbanan en barnvagn får plats. Eller att man måste stirra på alla Stockholmares coola stil som känns så väldigt exotisk jämfört med kaliforniska som man ju liksom vant mig vid.
Jag och Remy besökte Lindex fantastiskt fina showroom och eftersom knallhatten behövde sova och solen sken och jag längtade efter att promenera rullade vi mot Årsta. Genom gamla stan, över Slussen och längs Götgatan. Genom Tanto och sedan bron över vattnet till söder om söder. Det var en så härlig promenad och jag kände mig så hemma och så henlängtanssjuk. Tills jag kom på vilket fruktansvärt slös och felfokus det är att halvdeppa över något man saknar när man är mitt i det. Och dessutom känner jag alltid så där när jag är i Sverige de första dagarna; allt är liksom så härligt och man glömmer av det finns en vardag här med.
Sen träffade vi Remy och svärmor i lekparken. En fin liten dag har avrundats med soppa, äppelpaj och vin med familjen. Per åkte tillbaka till LA i morse och vi saknar honom så mycket – men nu ska jag njuta av familjen, jobb och kanske några dagars ledighet om jag har tur.