Jag och bebis har gjort Stockholm – Milano – Stockholm – Los Angeles på tre dagar – vad ger ni mig för det? Jag vet i alla fall vad jag ger mig för det: tröttma. Helt jävla ofattbar trötthet. Som nu förhoppningsvis botas medelst sömn i egen säng.Tänkte hela flygresan på de stackars stackars människorna i lastbilen i Österrike och tyckte så väldigt lite synd om mig själv på flygplanet ensam tillsammans med sjövild bebis. Det sätter perspektiv på saker, det gör det. Och med alla tankar och känslor och en rätt mastig känsla av utmattning över lag blev det nästan svårt att hantera att träffa mitt fina fina gäng som mötte på flygplatsen. Det är fint och skönt att vara tillbaka med dem hur som helst.
↧