Tänk att de här tre extremt olika, otroligt roliga, superstarka, egensinniga, utmanande och smarta personerna skulle dimpa ner och bli om inte hela mitt liv så åtminstone en stor del av det.
”Tänk att ja fick just er! Kunde ju fått helt vanliga barn!” brukar jag säga.
”Men vi är helt vanliga barn” svarar systrarna då.
”För mig är ni inte det” replikerar jag.
”Men guud mamma, så tycker alla föräldrar om sina barn fattar du väl” SUCK. PUST.
Jo det fattar jag förstås och det är precis just det som är det allra mest otroliga med att vara förälder, att ens ögon blir strålkastare som faller med ett helt eget ljus över dem vi älskar mest.